tisdag 26 februari 2013

Hur dödar man ett tabu?

Det finns många tabun i livet. De flesta av dem är outtalade och flera är för mig även okända, men plötsligt så dyker de upp och det verkar som att alla känner till att "så får man minsann inte göra" eller tycka, eller känna, eller... Flera tabun är såna att man mycket väl känner till dem, men man har aldrig reflekterat över deras innebörd och när man plötsligt börjar lyssna på vad de egentligen säger upptäcker man plötsligt hur märkliga de är. En av de tabun jag har känt till i hela mitt vuxna liv, men först för några år sen reflekterat över är hur förbjudet det är hos så många att ens tänka tanken att anlita någon för att göra det man skulle kunna kalla klassiska hushållssysslor, det vill säga städa, diska, laga mat och tvätta. Jag har själv tyckt att bara tanken är helt absurd, att ta hjälp med sånt som är så självklart att man ska göra själv. Och så när jag för några år sen funderade över just detta, efter att ha läst någon artikel angående pigdebatten tror jag, så insåg jag att det här var inte alls mina egna åsikter. Jag hade bara fångat upp någon slags odefinierat kollektivt tyckande.

 

Jag började fundera på vad det egentligen handlade om och blev helt förvirrad. Den typen av arbete som det här handlar om är sånt som traditionellt i vår och många andra kulturer utförs av kvinnor. Det utförs oftast i ens privata hem. Det som slog mig var att det finns en mängd andra vardagssysslor som jag och de flesta av mina vänner ofta eller alltid har anlitat andra för att göra, men som är traditionellt typiskt manliga sysslor, det vill säga laga bilen eller byta däck, bygga om eller måla huset, rensa avloppsrör med mera. När man vill ha ved för myseldning i kaminen köper många ofta färdighuggen ved istället för att hugga den själv. Några sysslor som av någon anledning har varit ok länge är att äta mat på café eller restaurang. Antagligen för att de flesta gör det bara ibland, medan den mesta maten lagas och äts hemma. Det brukar handla om att sätta lite guldkant på tillvaron. Att låta andra ta hand om ens barn är ok så länge det görs på kollektiva daghem, men att låta någon göra det i ens hem uppfattar jag lite som tabu, antagligen för att det kostar mer pengar än det kollektiva. Kan det vara just det att det inte får kosta för mycket pengar? Ja ofta har man väl begränsat med pengar, men jag tror inte att det är skälet till att det ska upplevas förbjudet, för då hade man ju inte servat och lagat sin bil för så mycket pengar som det ofta kan bli på ett år. Man hade inte heller låtit andra bygga om ens hus. Handlar det om att det som utförs i hemmet är tabu? Knappast, eftersom vi återigen aldrig skulle anlita hantverkare för byggjobb hemma. Vad kan det då handla om?

 

Personligen skulle jag gärna avstå från bil helt och hållet för att istället anlita någon som städar, tvättar och lagar mat hemma mot betalning, om man av ekonomiska skäl måste välja. Ett proffs! Nej, absolut inte min fru, snälla tro inte det. Henne vill jag umgås med och göra roliga saker medan proffset sköter om vårt hem. Jag är dessutom betydligt mer förtjust i att laga mat än hon och jag skulle absolut vilja göra alla helgmåltider själv. Men det där vardagliga, som man sliter med efter en lång arbetsdag. Det skulle det vara så skönt om någon annan gjorde...och gjorde det riktigt bra. Det skulle jag kalla guldkant på tillvaron. Ja det kanske är att sticka ut hakan, åtminstone i förhållande till hur jag själv har tyckt förr. Men jag förstår faktiskt inte vilka jobb man "får" låta någon annan göra och vilka saker man av någon slags moraliska skäl bör göra själv. Vad är det för skillnad på jobb och jobb? Jag lever ju själv på att utföra tjänster till privatpersoner. Borde de egentligen göra det jobbet själva? Dessutom är flera av de uppgifter man gör hemma oerhört kvalificerade om man ska göra det riktigt bra. Vilken skillnad det blir när jag stryker en skjorta (och jag gör det helt ok) och när ett riktigt fullblodsproffs gör det.

 

Ofta får jag höra att till exempel husbygge är särskilt kvalificerat och komplicerat och kräver någon som är utbildad och har erfarenhet. Ja, det tycker jag också, men om man ser ur någon slags moraliskt perspektiv så verkar det ur byggnadsteknisk synpunkt inte vara några problem för många att anlita polska jordbrukare för att bygga till stugan. De kanske gör ett bra jobb, men de har vanligtvis ingen utbildning eller erfarenhet av att bygga moderna bostadshus, så där faller ju det argumentet som en droppe vatten i Sahara. Flera av de företag som utför det som numera brukar kallas för hemservicetjänster eller liknande drivs av människor med utländsk härkomst eller har många nysvenskar anställda. Om det skulle vara ett argument emot att anlita sådana företag så förstår jag verkligen ingenting.

 

Det som blir kvar i min lilla kvasiintellektuella köksanalys är att det handlar om uppgifter som traditionellt i huvudsak utförs av kvinnor. Är det argument nog för att av princip avstå från att anlita ett företag för att tvätta, diska och städa? Eller har jag missat något?

Free your mind!

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar