Jag kom på det när jag pratade med min fru i morse. Vi pratar ofta med varandra om allt mellan himmel och jord. Om drömmar, om arbete, om familjen, motgångar, medgångar, om sorg, om lycka. Både hon och jag är mitt inne i en transformeringsfas. Vi har märkt det båda två. Det är inte något vi bara hamnat i, utan ett resultat av en process som tagit några år. En process som handlar om att leva ett gott liv. Vi har båda två arbetat oerhört mycket, både med hög effektivitet, hög produktivitet och många timmar. Det har slitit hårt såväl fysiskt som mentalt. Vid något tillfälle för några år sen kändes det som att det är dags att börja göra det vi vill göra och försöka förverkliga våra drömmar istället för att trampa runt i hamsterburen. Jag vet inte exakt när vändpunkten kom, men alla våra samtal som pågått ända sedan vi träffades för åtta år sen gav plötsligt en insikt om vikten av att leva ett gott liv och att möjligheten att ta sig dit helt och hållet hängde på oss, på våra val. Vi håller på att transformeras från bofasta bönder till nomadiserade jägare/samlare. Från att vara bundna till en plats, en arbetsplats, prylar, hus, trädgård till att se och känna alla platser som en möjlighet, ett hem, ett liv - här och nu, inte där och sen.
Min dröm, mitt livsmål, är att ge mig själv den möjligheten att alltid leva här och nu. Att ge mig själv möjlighet att göra det jag vill, det jag drömmer om. Det handlar alltså inte om något projekt, några prylar, någon plats eller någon särskild händelse. Det handlar om alla projekt, alla händelser, alla platser. Hänger ni med på den? Att bli egen företagare är en viktig del, att kunna styra sin tid, att styra sin inkomst och sina utgifter. Där är jag mycket snart igen. Att inte ha en fast arbetsplats är lika viktigt. Det är svårt för många att förstå och acceptera. Den generella föreställningen verkar vara att alla vill ha en arbetsplats, att det är viktigt att gå från sitt hem till en plats med skrivbord och dator. Min arbetsplats ska och börjar redan nu bli hemma, på café Mignon, på biblioteket, i bilen, hos en vän i Bohuslän, på ett hotellrum i Italien...
Jag vill kunna ha möjligheten att när som helst hälsa på en vän, resa till Italien, lära mig en ny dans, ett nytt språk, hälsa på mina barn, skriva en bok. Det betyder inte att jag kommer att göra allt det hela tiden, men jag vill och jag kommer att ha möjligheten. Och det är min dröm, mitt livsmål. Inte större, inte mindre. Fullkomligt möjligt. Vi är redan på väg dit båda två, sakta men ganska säkert. Mot Sherwoodskogen! Free your mind!
Det här vill jag gärna veta mer om! Lycka till!
SvaraRaderaLycka till<3<3<3
SvaraRaderaKänslan jag får när jag läser är: "Så skönt!" Har du träffat min vän som bodde i Grekland? Mycket av detta låter som hans sätt att leva.
SvaraRaderaSjälv är jag mer "förankrad" just nu och det är helt okej för stunden. Kram på dig och tack för dina tankar!
Så härligt Stefan! Har just blivit egen företagare och tänker leva precis så! Du är en mycket inspirerande man :) Stort lycka till!
SvaraRadera