tisdag 12 juni 2012

Lever Jan Guillou alltid som han lär?

Tänk så många gånger som jag har tänkt göra allt det jag tänker att jag ska göra. Och så stolt jag är över de gånger jag faktiskt gjort det. Jag har bloggat många gånger om att man inte ska acceptera kränkningar, om att man måste vara generös mot sig själv, att man är skyldig sig själv att byta riktning i livet om man är inne på fel spår osv. Tro för den skull inte att jag själv alltid lever upp till det. Det är verkligen en resa att börja ta tag i sitt liv, om man inte gjort det förrut. Att våga, att orka, att tro på sig själv. Vem gör det fullt ut? Det finns några människor, som jag inte känner, men som utåt sett verkar vara såna som går den väg som de själva vill gå, som är starka, kloka, modiga och med ett självförtroende som skulle kunna krossa vilka betongmurar som helst. Men tror de alltid på sig själva och sin egen förmåga? Är de så starka? Regina Lund är för mig en sån person. Även Zlatan Ibrahimovic, Mark Levengood och Gina Dirawi. För att inte tala om Jan Guillou. Misströstar de aldrig? Sitter de aldrig nersjunken på toaletten och tänker att jag orkar inte mer? Är de inne på rätt spår i livet, för resten av sina liv, utan att fundera över hur i helvete blev det så här?

Jag känner själv att mitt spår börjar kännas mer och mer rätt, men det har verkligen varit en lång resa med många konstiga avvägar och återvändsgränder. Något kanske jag skulle vilja ha ogjort, men det mesta har varit viktigt för min utveckling och jag hade inte varit där jag är idag utan att ha gått igenom det. Jag har misströstat allt som oftast och tänkt på hur blev det så här. Men det blir alltmer sällan. Förr var det nästan dagligen och nu går det mycket lång tid mellan gångerna och det blir aldrig så djupt. Jag har sagt upp mig för att bli min egen, styra min egen tid och har ett mål att jobba mindre och tror jag kommer att klara det. Det betyder inte att jag lever som jag lär varje stund. Målet är att långsiktigt göra det, men det går inte att leva upp till hela tiden. Lever Jan Guillou som han lär hela tiden och Regina Lund? Ja kanske, men det är ändå inte det viktigaste kan jag tycka. Att ständigt leva som man lär kan faktiskt innebära en risk att man aldrig omprövar sina beslut och sin inställning till livet. Att man fastnar i en föreställning om hur man vill vara och hur man tror att omvärlden förväntar sig att man ska vara. Jag känner många som gjort det och som inte mår bra av bilden de byggt upp av sig själva. Det man lär måste vara genuint och ärligt. Men om den lära man vill leva efter är att alltid vara nyfiken och att våga ompröva och omvärdera är det nog mycket lättare och mer spännande att leva som man lär. Jag tror att både Jan och Regina är starka, modiga och kloka därför att de vågar just det. Det ska jag också göra nu! Tjillevippen!

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar